OfficialEdit

ScotlandEdit

Scottish ParliamentEdit

Gaelic har länge lidit av dess brist på användning i utbildnings-och administrativa sammanhang och var inte särskilt intresserad av länge undertryckt.

den brittiska regeringen har ratificerat den europeiska stadgan för regionala språk eller minoritetsspråk när det gäller gaeliska., Gaeliska, tillsammans med irländska och walesiska, utses enligt del III i stadgan, som kräver att den brittiska regeringen att vidta en rad konkreta åtgärder på områdena utbildning, rättvisa, offentlig förvaltning, radio-och TV-sändningar och kultur. Den har inte fått samma grad av officiellt erkännande från den brittiska regeringen som Walesiska. Med tillkomsten av delegering har dock skotska frågor börjat få större uppmärksamhet, och det uppnådde ett visst officiellt erkännande när lagen om gaeliska språket (Skottland) antogs av det skotska parlamentet den 21 April 2005.,

De viktigaste bestämmelserna i Lagen är:

• Upprätta den Gaeliska utveckling kropp, Bòrd na Gàidhlig (BnG), på en lagstadgad grund för att säkra status av det Gaeliska språket som ett officiellt språk i Skottland befallande lika förhållande till det engelska språket och för att främja användningen och förståelsen av Gaeliska.
• kräver att BnG ska utarbeta en nationell Gaelisk Språkplan vart femte år för godkännande av skotska ministrar.
• kräver BnG att ta fram vägledning om Gaelic medium education och Gaelic som ämne för utbildningsmyndigheter.,
• krav på offentliga organ i Skottland, både skotska offentliga organ och gränsöverskridande offentliga organ i den mån de utför decentraliserade funktioner, att utveckla gaeliska språkplaner i förhållande till de tjänster de erbjuder, om BnG begär det.

efter en samrådsperiod, där regeringen fick många inlagor, varav de flesta begärde att propositionen skulle stärkas, offentliggjordes en reviderad proposition. Den viktigaste ändringen var att Bòrd: s vägledning nu är lagstadgad (snarare än rådgivande)., I utskottsstadierna i det skotska parlamentet debatterades mycket om huruvida gaeliska skulle ges ”lika giltighet” med engelska. På grund av den verkställande oron för resursutnyttjande konsekvenser om denna formulering användes avgjorde utbildningskommittén begreppet ”lika respekt”. Det är inte klart vad den rättsliga kraften i denna formulering är.

lagen antogs enhälligt av det skotska parlamentet, med stöd från alla sektorer av det skotska politiska spektrumet, den 21 April 2005., Enligt bestämmelserna i lagen kommer det i slutändan att falla för BnG att säkerställa status för det gaeliska språket som ett officiellt språk i Skottland.

vissa kommentatorer, såsom Éamonn Ó Gribín (2006) hävdar att Gaelic Act ligger så långt under den status som ges till walesiska att man skulle vara dum eller naiv att tro att någon väsentlig förändring kommer att ske i språkets förmögenheter till följd av Bòrd na Gribín (2006). Gàidhlig: s ansträngningar.,

den 10 December 2008, för att fira 60-årsdagen av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, hade den skotska Människorättskommissionen UDHR översatt till gaeliska för första gången.

Med tanke på att det inte längre finns några enspråkiga gaeliska talare, efter ett överklagande i domstolsfallet Taylor v Haughney (1982), som involverar gaeliska i rättsliga förfaranden, slog High Court mot en allmän rätt att använda gaeliska i domstolsförfaranden.,

examensbevis på languageEdit

Scottish Qualifications Authority erbjuder två strömmar av Gaelisk examen på alla nivåer i kursplanen: Gaelic för elever (motsvarande den moderna främmande språk kursplanen) och Gaelic för modersmål (motsvarande den engelska kursplanen).

en Comunn Gàidhealach utför bedömning av spoken Gaelic, vilket resulterar i utfärdande av ett Bronskort, Silverkort eller Guldkort. Kursplan detaljer finns på en Comunns hemsida., Dessa är inte allmänt erkända som kvalifikationer, men krävs för dem som deltar i vissa tävlingar vid de årliga mods.

European UnionEdit

i oktober 2009, ett nytt avtal som gjorde det möjligt för skotsk gäliska att formellt användas mellan skotska regeringsministrar och EU-tjänstemän., Avtalet undertecknades av Storbritanniens representant i EU, Sir Kim Darroch, och den skotska regeringen. Detta gav inte skotsk gäliska officiell status i EU men gav det rätt att vara ett medel för formella meddelanden i EU: s institutioner. Den skotska regeringen var tvungen att betala för översättningen från gaeliska till andra europeiska språk. Affären mottogs positivt i Skottland; statssekreterare för Skottland Jim Murphy sa att flytten var ett starkt tecken på den brittiska regeringens stöd för Gaelic., Han sade: ”att låta gaeliska talare kommunicera med EU: s institutioner på sitt modersmål är ett steg framåt och ett steg som bör välkomnas”. Kulturminister Mike Russell sade; ”Detta är ett viktigt steg framåt för erkännande av gaeliska både hemma och utomlands och jag ser fram emot att tala till rådet på gaeliska mycket snart. Att se Gaelic som talas i ett sådant forum höjer språkprofilen när vi driver fram vårt engagemang för att skapa en ny generation Gaelic-talare i Skottland.,”

SignageEdit

tvåspråkiga vägskyltar, gatunamn, affärs-och annonsskyltar (både Gaelic och engelska) introduceras gradvis i hela Gaelic-talande regioner i högländerna och öarna, inklusive Argyll., I många fall har detta inneburit att åter anta den traditionella stavningen av ett namn (t.ex Ràtagan eller Loch Ailleart snarare än angliserad former Ratagan eller Lochailort respektive).

tvåspråkiga järnvägsstationsskyltar är nu vanligare än de brukade vara. Nästan alla stationer i Highland-området använder både engelska och gaeliska, och spridningen av tvåspråkiga stationskyltar blir allt vanligare i låglandet i Skottland, inklusive områden där gaeliska inte har talats länge.,

detta har välkomnats av många anhängare av språket som ett sätt att höja sin profil och säkra sin framtid som ett ”levande språk” (dvs. att tillåta människor att använda det för att navigera från A till B i stället för engelska) och skapa en känsla av plats. Men på vissa ställen, såsom Caithness, har Highland Council avsikt att införa tvåspråkiga tecken föranlett kontroverser.

Ordnance Survey har agerat under de senaste åren för att korrigera många av de misstag som visas på kartor., De meddelade 2004 att de hade för avsikt att rätta till dem och inrätta en kommitté för att fastställa de korrekta formerna av gaeliska platsnamn för sina kartor. Ainmean-Àite na h-Alba (”platsnamn i Skottland”) är det nationella rådgivande partnerskapet för gaeliska platsnamn i Skottland.under 1800-talet var den kanadensiska gaeliska det tredje mest talade europeiska språket i brittiska Nordamerika och Gaelic-talande invandrargrupper kunde hittas i hela vad som är modern Kanada., Gaeliska poeter i Kanada producerade en betydande litterär tradition. Antalet Gaelic-talande individer och samhällen minskade kraftigt, dock efter första världskriget.

Nova ScotiaEdit

i början av 2000-talet uppskattades att högst 500 personer i Nova Scotia fortfarande talade skotsk gäliska som förstaspråk. I 2011 års folkräkning hävdade 300 personer att ha gaeliska som sitt första språk (en siffra som kan inkludera Irländsk gaeliska)., I samma folkräkning 2011 hävdade 1,275 personer att tala gaeliska, en siffra som inte bara inkluderade alla gaeliska språk utan även de människor som inte är förstaspråkstalare, av vilka 300 hävdar att de har gaeliska som sitt ”modersmål.”

Nova Scotia regeringen upprätthåller Office of Gaelic Affairs (Iomairtean na Gàidhlig), som är tillägnad utvecklingen av skotsk gäliska språk, kultur och turism i Nova Scotia, och som uppskattar cirka 2000 totala gaeliska talare att vara i provinsen., Liksom i Skottland har områden i nordöstra Nova Scotia och Cape Breton tvåspråkiga gatuskyltar. Nova Scotia har också Comhairle na Gàidhlig (Gaeliska Council of Nova Scotia), en ideell förening dedikerad till upprätthållande och främjande av det Gaeliska språket och kulturen i Sjöfart Kanada. I 2018 lanserade Nova Scotia-regeringen en ny Gaelisk fordonsskylt för att öka medvetenheten om språket och hjälpa till att finansiera gaeliska språk-och kulturinitiativ.,

utanför Nova ScotiaEdit

Maxville Public School i Maxville, Glengarry, Ontario, erbjuder skotsk gäliska lektioner varje vecka.

i Prince Edward Island erbjuder överste Gray High School nu både en inledande och en avancerad kurs på gaeliska; både språk och historia undervisas i dessa klasser. Detta är den första inspelade tiden som gaeliska någonsin har undervisats som en officiell kurs på Prince Edward Island.,

provinsen British Columbia är värd för Comunn Gàidhlig Bhancoubhair (Gaeliska Samhället i Vancouver), Vancouver Gaeliska Kören, Victoria Gaeliska Kören, liksom den årliga Gaeliska festival Mòd Vancouver. Staden Vancouver skotska kulturcentrum har också säsongsbetonade skotsk gäliska kvällskurser.BBC har en radiostation på gaeliska och en TV-kanal, BBC Alba., Lanseras den 19 September 2008, BBC Alba är allmänt tillgänglig i STORBRITANNIEN (på Freeview, Freesat, Sky och Virgin Media). Det sänder också över hela Europa på Astra 2 satelliter. Kanalen drivs i samarbete mellan BBC Scotland och MG Alba – en organisation som finansieras av den skotska regeringen, som arbetar för att främja gaeliska språket i sändningar. ITV-serien i centrala Skottland, STV Central, producerar ett antal skotska gaeliska program för både BBC Alba och dess egen huvudkanal.,

tills BBC Alba sändes på Freeview kunde tittarna ta emot kanalen TeleG, som sänds i en timme varje kväll. Vid BBC Albas lansering på Freeview tog det kanalnumret som tidigare tilldelades TeleG.

det finns också TV-program på språket på andra BBC-kanaler och på de oberoende kommersiella kanalerna, vanligtvis textade på engelska. ITV-serien i norra Skottland, STV North (tidigare Grampian Television) producerar några icke-nyhetsprogrammering i skotsk gäliska.,

EducationEdit

ScotlandEdit

Utbildning (Scotland) Act 1872, som helt ignoreras Gaeliska, och ledde till att generationer av Gaels vara förbjudet att tala sitt modersmål i klassrummet, är nu en erkänd behandlas ett stort bakslag för språket. Människor som fortfarande bor i 2001 kunde komma ihåg att bli slagna för att tala gaeliska i skolan., Ännu senare, när dessa attityder hade förändrats, gjordes liten bestämmelse för Gaelisk medelutbildning i Skotska skolor. Så sent som 1958, även i Höglandsskolor, lärdes endast 20% av grundstudenterna gaeliska som ämne, och endast 5% lärdes andra ämnen genom gaeliska språket.under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet började Gaelic-medium playgroups för små barn dyka upp i Skottland. föräldrarnas entusiasm kan ha varit en faktor i ”etableringen av de första Gaelic medium primary school-enheterna i Glasgow och Inverness i 1985”.,

Den första moderna enbart Gaeliska-medium gymnasiet, Sgoil Ghàidhlig Ghlaschu (”Skotska Glasgow School”), öppnades i Woodside i Glasgow 2006 (61 delvis Gaeliska-medium grundskolan och ungefär ett dussin Gaeliska-medium gymnasieskolor också finns). Enligt Bòrd na Gàidhlig, totalt 2,092 främsta elever var inskrivna på Gaeliska-medium grundskolan under 2008-09, i motsats till 24 år 1985.

Columba Initiativ, även känd som colmcille (tidigare Iomairt Cholm Cille), är ett organ som syftar till att främja kontakter mellan talare av Skotsk Gaeliska och Irländska.,

i November 2019 öppnade språkinlärningsapp Duolingo en betakurs på gaeliska.

Från och med sommaren 2020 kommer barn som börjar skolan i de västra öarna att vara inskrivna i GME (Gaelic-medium education) om inte föräldrarna begär annorlunda. Barn kommer att lära sig skotsk gäliska från P1 till P4 och sedan engelska kommer att introduceras för att ge dem en tvåspråkig utbildning.

CanadaEdit

i maj 2004 tillkännagav Nova Scotia-regeringen finansieringen av ett initiativ för att stödja språket och dess kultur inom provinsen., Flera offentliga skolor i nordöstra Nova Scotia och Cape Breton erbjuder gaeliska klasser som en del av gymnasiet läroplanen.

Maxville Public School i Maxville, Glengarry, Ontario, erbjuder skotsk gäliska lektioner varje vecka. I Prince Edward Island, överste Gray High School erbjuder en inledande och en avancerad kurs i skotsk gäliska.

högre och vidareutbildningredigera

ett antal skotska och vissa irländska universitet erbjuder heltidsstudier, inklusive ett gaeliskt språkelement, vanligtvis examen som keltiska studier.

I Nova Scotia, Kanada, St., Francis Xavier University, Gaeliska Högskola av Keltisk Konst och Hantverk och Cape Breton University (tidigare känd som ”University College of Cape Breton”) erbjuder Keltiska Studier grader och/eller Gaeliska språket program. Regeringen ’ s Office of Gaelic Affairs erbjuder lunchtids lektioner till tjänstemän i Halifax.

i Ryssland Moskva State University erbjuder gaeliska språk, historia och Kultur Kurser.,

Högskolan i högländerna och öarna erbjuder en rad gaeliska språk -, historia-och kulturkurser på National Certificate, Higher National Diploma, Bachelor of Arts (ordinary), Bachelor of Arts (Honours) och Master of Science nivåer. Det erbjuder möjligheter för forskarutbildning genom mediet av gaeliska. Bostadskurser på Sabhal Mòr Ostaig på Isle of Skye erbjuder vuxna chansen att bli flytande på gaeliska på ett år. Många fortsätter att slutföra grader, eller att följa upp som distansstuderande., Ett antal andra högskolor erbjuder en ettårig certifikatkurs, som också är tillgänglig online (väntar på ackreditering).

Lews Castle akademins Benbecula campus erbjuder en oberoende 1-årig kurs på Gaeliska och Traditionell Musik (FE, SQF nivå 5/6).,

ChurchEdit

i västra öarna, öarna Lewis, Harris och North Uist har en Presbyterian majoritet (till stor del Church of Scotland – Eaglais na h-Alba i Gaelic, Free Church of Scotland och free Presbyterian Church of Scotland). Öarna South Uist och Barra har en katolsk majoritet., Alla dessa kyrkor har Gaelic-talande församlingar i hela västra öarna. Noterbara stadsförsamlingar med reguljära tjänster på gaeliska är St Columbas kyrka, Glasgow och Greyfriars Tolbooth & Highland Kirk, Edinburgh. Leabhar Sheirbheisean-en kortare Gaelisk version av den engelskspråkiga boken för gemensam ordning—publicerades 1996 av Skottlands kyrka.

den utbredda användningen av engelska i dyrkan har ofta föreslagits som en av de historiska orsakerna till nedgången av gaeliska., Skottlands kyrka stöder i dag, men har brist på Gaelic-talande ministrar. Den fria kyrkan tillkännagav också nyligen planer på att avskaffa Gaelic-language communion services, med hänvisning både till brist på ministrar och en önskan att få sina församlingar förenade vid kommunionstid.

LiteratureEdit

från sjätte århundradet till idag har skotsk gäliska använts som litteraturspråk. Två framstående författare av nittonhundratalet är Anne Frater och Sorley Maclean.,

NamesEdit

Personliga namesEdit

engelska har sin egen version av Europeiskt namn vitt också ha svenska former, till exempel: Iain (John), Alasdair (Alexander), Uilleam (William), Catrìona (Catherine), Robert (Robert), Christina (Christina), Anna (Ann), Màiri (Maria), Seumas (James), Patrick (Patrick) i Thomas (Thomas).,Inte alla traditionella Gaeliska namn har direkta motsvarigheter på engelska: Oighrig, som normalt återges som Eufemia (Effie) eller Henrietta (Etta) (tidigare även som Henny eller ens som Harriet), eller, Diorbhal, som är ”matchas” med Dorothy, helt enkelt på grund av en viss likhet i stavning. Många av dessa traditionella gaeliska namn betraktas nu som gammaldags och används därför sällan eller aldrig.

SurnamesEdit

den vanligaste klassen av gaeliska efternamn är de som börjar med mac (Gaelic för ”son”), såsom MacGillEathain / MacIllEathain (MacLean)., Den kvinnliga formen är nic (Gaeliska för ”dotter”), så Catherine MacPhee är korrekt heter på Gaeliska, Catrìona Nic ett ” Phì (strikt, nic är en sammandragning av det Gaeliska uttrycket nighean mhic, som betyder ”dotter son”, vilket NicDhòmhnaill egentligen betyder ”dotter av MacDonald” snarare än ”dotter till Kalle”). ”Av” delen kommer faktiskt från genitiv form av patronymic som följer prefixet; I fallet med MacDhòmhnaill, Dhòmhnaill (”av Donald”) är genitiv form av Dòmhnall (”Donald”).,

Flera färger ger med alla de vanliga Skotska efternamn: bar (B – vit), ruadh (Roy – red), dubh (Dow, Duff – svart), donn (Dunn – brown), gul (Bowie – gul) även på Gaeliska dessa förekomma i vilken del av en fylligare form en sådan MacGille ’sons, tjänare’, och.i. MacGilleBhàin, MacGilleRuaidh, MacGilleDhuibh, MacGilleDhuinn, MacGilleBhuidhe.